De 10 mest remarkabla fyrarna i North Carolina
North Carolina har en av USA:s mest mytomspunna kustlinjer. Outer Banks – en hundra kilometer lång smal barriärö som löper längs delstatens kust – skyddar fastlandet men erbjuder fartygen en farfull resa längs de grunda sandrevlarna som kallas Diamond Shoals, ett namn som har stått för förbryllelse och förstörelse i mer än fyra hundra år. Cape Hatteras, Outer Banks yttersta punkt, är känd som 'the Graveyard of the Atlantic' – en kyrkogård under havet med mer än 600 dokumenterade skeppsbrott. Mot den bakgrunden förstår man varför North Carolinas fyrar är bland de viktigaste och mest spektakulära i hela USA, och varför delstaten har ansträngt sig enastående för att bevara dem.
1. Cape Hatteras Lighthouse, Dare County
Cape Hatteras Lighthouse är det högsta fyrtornet i USA. Det uppfördes 1870 av ingenjören Dexter Stetson, som byggde det 58 meter höga diagonalt randiga – svartvit spiralrandiga – tornet av tre miljoner handgjorda tegel. Ljuskaraktären är ett vitt blinkande med 7,5 sekunders period, synligt på 24 nautiska mil. Fyren markerar Diamond Shoals, ett sjutton kilometer långt undervattensrev som sträcker sig ut i Atlantens farleder för fartygen längs den amerikanska östkusten. Fyren hotades av havseroson och flyttades 1999 – som en hel konstruktion – 870 meter landåt av National Park Service. Det är aktiv och öppet för klättring sommartid; klättringen av 257 trappsteg belönas med panoramautsikt.
2. Bodie Island Lighthouse, Dare County
Bodie Island Lighthouse (1872) norrut längs Outer Banks visar de horisontella svarta och vita ränderna som kontrasterar mot Cape Hatteras spiralrand. Det 48 meter höga tegeltornet visar ett vitt och rött sektorblinkande med två och ett halvt sekunders period, synligt på 19 nautiska mil. Fyren markerar Oregon Inlet och leder fartyg förbi de nordöstra sandrevlarna längs Outer Banks norra ände. Det är aktiv och öppet för klättring sommartid; besökscentret nedan berättar om kustsäkringens historia längs Outer Banks. Oregon Inlet-fiskläget intill är ett levande maritimt centrum och bra kombination.
3. Currituck Beach Lighthouse, Curly County
Currituck Beach Lighthouse (1875), det nordligaste tornet i Outer Banks-triaden, är ett vackert rödfärgat tegeltorn – omålat sedan uppförandet – 48 meter högt. Ljuskaraktären är ett vitt blinkande med 20 sekunders period, synligt på 18 nautiska mil. Fyren fyllde navigationsgapet mellan Cape Henry i Virginia och Bodie Island och markerade den farliga kustsektionen med sällsynt kustlinjekombination av grunda bankar och stark nordatlantisk kustström. Currituck Heritage Foundation sköter fyren och den välbevarade historiska fyrstationsbebyggelsen; klättringen är öppen sommartid. Byn Corolla norrut och de vilda hästarna på stranden norr därom är utmärkta kombinationer.
4. Cape Lookout Lighthouse, Carteret County
Cape Lookout Lighthouse (1859) på Cape Lookout National Seashore söder om Outer Banks är känd för sina diagonala svarta och vita rutmönster – schacktavlans mönster gör det omedelbart igenkännbart. Det 52 meter höga tegeltornet visar ett vitt blinkande med 15 sekunders period, synligt på 25 nautiska mil. Fyren markerar Cape Lookout Shoals, ett farligt sandrevssystem som sträcker sig 12 kilometer havsut, och leder atlantkuststrafiken runt denna punkt. Cape Lookout är tillgängligt endast med färja från Harkers Island eller Beaufort; ön är obebodd och vild, med vilda ponnyar och ett av East Coast-kustens bäst bevarade naturtillstånd. National Park Service sköter fyren.
5. Ocracoke Lighthouse, Hyde County
Ocracoke Lighthouse (1823) på Ocracoke Island är USA:s näst äldsta aktiva fyr. Det kompakta vita murstenstornet är 21 meter högt och visar ett fast vitt ljus, synligt på 14 nautiska mil. Fyren markerar Ocracoke Inlet, den traditionella inloppsleden mellan Atlantens kust och Pamlico Sound. Ocracoke Island har djupa historiska rötter: sjörövaren Blackbeard – Edward Teach – dödades i Ocracoke Inlet 1718, och ön hade länge en isolerad dialekttradition känd som 'Hoi Toider'. Fyren är aktiv; ön nås med bilfärja från Cedar Island, Swan Quarter eller Hatteras. Ocracoke Village är ett pittoreskt samhälle med cykelvägar och sjömat. Tornet är ej öppet för klättring men omgivningarna är tillgängliga.
6. Bald Head (Old Baldy) Lighthouse, Brunswick County
Old Baldy på Bald Head Island söder om Cape Fear är North Carolinas äldsta kvarvarande fyrtorn, uppfört 1817. Det åttakantiga tegeltornet är 31 meter högt och visar ett fast vitt ljus, synligt på 17 nautiska mil (ursprungligen), men tornet är nu avaktiverat som navigationslysa och tjänar som historiskt monument. Det markerade Cape Fear – ett av östkustens farligaste kapsäll, känt för de djupa sandrevlarna Frying Pan Shoals – i mer än ett och ett halvt sekel. Old Baldy Foundation sköter tornet; ön nås med bilfärja från Southport, och cykelhyrning är det huvudsakliga transportmedlet. Tornet är öppet för klättring och museibesök dagligen.
7. Price Creek Lighthouse, Brunswick County
Price Creek Lighthouse (1849) är en av North Carolinas minst kända och mest charmiga fyrar, belägen längs Cape Fear River strax norr om Bald Head Island. Det små runda murstenstornet – bara 10 meter högt – är ett av de sällsynta inland-range-lights som styrde flodtrafiken in mot Wilmington snarare än havssjöfarten. Fyren visar ett fast ljus, synligt på 8 nautiska mil floduppåt. Under inbördeskriget ockuperades Wilmington av konfödererade trupper och fyrar längs Cape Fear River fick navigationsstrategisk vikt. Tornet ägs numera privat men är synligt från vattnet; kajak och naturreservatsvandringar i North Carolina Coastal Reserve ger närmast tillgång.
8. Roanoke Marshes Lighthouse (replica), Dare County
Roanoke Marshes Lighthouse är en trogen kopia av den ursprungliga screwpile-fyren från 1877 som lyste upp inloppet till Roanoke Sound vid Manteo. Repliken byggdes 2004 och förankrades i sin historiska position; den visar ett grönt blinkande ljus, synligt på sex nautiska mil. Fyren markerar farleden in i Roanoke Sound och Croatan Sound bakom Outer Banks, en viktig inre vattenled för lokala fritidsbåtar och kommersiell fiske. Den historiska fyr den ersätter drabbades av isen 1944. Repliken nås via en träbrygga i Manteo Waterfront; det lilla utställningsrummet inuti berättar om Roanoke Islands koloniala och maritima historia.
9. Lookout Shoals Lightship (WLV-189), preserved at Beaufort
LV-189, ett av de sista aktiva fyrskeppen längs östkusten, förtöjde vid Cape Lookout Shoals från 1930-talet fram till att fyrtornet övertog uppgiften fullt ut. Det bevarat rödvita stålskrovet är ankrat vid Beaufort Waterfront och förvaltas av North Carolina Maritime Museum, ett av de bästa maritima museer i sydöstra USA. Fyrskeppen tjänade som flytande fyrar vid platser där ingen fast struktur var möjlig att bygga; LV-189:s ljus- och dimsignalsutrustning är original. Museet är gratis och öppet dagligen; kombinera med besök på museets samling av Cape Fear och Outer Banks maritima artefakter.
10. Cape Fear Lighthouse (ruins), Bald Head Island
Cape Fear Lighthouse (1903), ett galler-stålskelettorn av 53 meters höjd, tändes för att ersätta Old Baldy och fungerade fram till 1958 när det avaktiverades och revs 1959. Ruinerna av tornfundamentet finns kvar på Bald Head Island inom NC State Port Authority-området. Fyren var i sin tid synlig på 19 nautiska mil och lyste upp Frying Pan Shoals – det farliga sandrevkomplexet söder om Cape Fear. Historisk dokumentation och fotografier finns på Old Baldy Foundation-museet på ön. Ruinplatsen besöks av fyrhistoriker och ger en reflektion över de navigationsljus som försvann utan spår längs en kust ökänd för att ta skepp.
Praktisk information
National Park Service förvaltar Cape Hatteras National Seashore, som täcker de flesta Outer Banks-fyrarna. Cape Hatteras, Bodie Island och Cape Lookout är öppna för klättring under sommarsäsongen april till oktober. Öarna längs Outer Banks nås med bilfärja eller bilväg via Wright Memorial Bridge. Orkan- och tropiksäsongen juni till november kan ge stängningar; planera reservkommunikation. Alla North Carolinas fyrar och deras navigationsinformation finns på Öppna kartan.